<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0" xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/">
	<channel>
		<title>Expertsvar</title>
		<link>http://expertsvar.se</link>
		<description>Pressreleaser från svenska universitet och högskolor</description>
		<language>sv</language>
		<lastBuildDate>Thu, 09 Sep 2010 16:13:35 +0200</lastBuildDate>

		<copyright>Expertsvar</copyright>
		<!--webMaster></webMaster-->
		<image>
			<url>http://www.expertsvar.se/top/images/logo.gif</url>
			<title>Expertsvar</title>
			<link>http://expertsvar.se</link>
			<width>203</width>
			<height>43</height>
			<description>Till Expertsvar.se</description>
		</image>
		<item>
			<title><![CDATA[Molekylära avtryck i plastmaterial kan förbättra medicinska behandlingar]]></title>
			<description><![CDATA[Genom att skapa material som kroppen har lättare att acceptera och genom att förbättra tekniken för att göra avgjutningar av molekyler i dessa material kan man på sikt förbättra utsikterna vid medicinska behandlingar. Jenny P Rosengren Holmberg har i sin forskning vid Högskolan i Kalmar tagit ett steg på vägen i detta arbete.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=12779&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Thu, 17 Dec 2009 14:18:00 +0100</pubDate>
			
			<guid>PressRelease12779</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Teknikvetenskap</category>
			<category>Medicin</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Ny metod ger bättre dosering av blodförtunnande läkemedel ]]></title>
			<description><![CDATA[Många biologiska processer avgörs av hur olika molekyler i ämnen känner igen och binder vid varandra. Ett sådant exempel är vårt immunförsvar som styrs av molekyler som kallas antikroppar och som känner igen och binder till främmande molekyler som kallas antigen. På det sättet oskadliggör antikropparna de främmande ämnena. Antikroppen känner igen antigenet genom att antikroppen har som en ficka som passar strukturen hos antigenet perfekt.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=12632&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Tue, 01 Dec 2009 16:19:00 +0100</pubDate>
			
			<guid>PressRelease12632</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Medicin</category>
			<category>Farmaci</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Ny kunskap om benmärgstransplantation kan hjälpa leukemisjuka]]></title>
			<description><![CDATA[Akut lymfatisk leukemi är den vanligaste formen av blodcancer hos barn. Trots att behandlingen med cellgifter har blivit bättre så blir det ofta återfall av cancern. Johan Janssons forskning visar att cancerceller som utsatts för cellgifter och överlevt var mindre känsliga för cellgifter och dessutom mer aggressiva. Men forskningen visade också på upptäckter som skulle kunna förbättra behandlingen mot sjukdomen.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=12227&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Tue, 29 Sep 2009 15:17:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease12227</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Medicin</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Blockering av signalmolekyl kan hindra tillväxt av tjocktarms- och ändtarmscancer]]></title>
			<description><![CDATA[Genom att se vilka substanser och molekyler som påverkar utvecklingen av svåra sjukdomar kan man utveckla läkemedel som hindrar eller botar sjukdomar. Ann Novotny har i sin avhandling kommit fram till att signalmolekylen acetylkolin (ACh) är viktig för fortskridandet av tjocktarms- och ändtarmscancer, en kunskap som är viktig att ha i arbetet med att tar fram läkemedel som blockerar ACh:s effekter på tumörceller.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=12168&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Tue, 22 Sep 2009 08:55:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease12168</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Medicin</category>
			<category>Farmaci</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Virus förändrar egenskaper hos genetiskt lika bakterier]]></title>
			<description><![CDATA[Bara för att två bakterier tillhör samma art betyder inte det att de har samma egenskaper. Karin Holmfeldts forskning på marina bakterier visar att exempelvis virus kan förändra en bakteries egenskaper utan de gener som används för artbestämning hos bakterien påverkas. På fredag, den 21 augusti, disputerar hon vid Högskolan i Kalmar.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=12004&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Wed, 19 Aug 2009 15:26:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease12004</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Miljö</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Även alger blir vad de äter]]></title>
			<description><![CDATA[Genom att veta vad alger livnär sig på kan man motverka de negativa effekterna under vissa algblomningar. Andreas Brutemark har studerat de två mikroalgerna: Prymnesium parvum, vars gift dödar fisk och Dinophysis spp., som framkalla diarré och kräkningar hos människor som ätit förgiftade musslor.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=12003&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Wed, 19 Aug 2009 10:55:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease12003</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Miljö</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Insekters sexdoft kan rädda liv]]></title>
			<description><![CDATA[Genom att identifiera och dessutom hitta metoder för att framställa de ämnen, feromon, som vissa insekter utsöndrar för att antingen locka till sig andra individer av samma art, potentiella sexpartners eller för att varna varandra för fiender, kan många människoliv räddas i främst tredje världen.
Fredagen den 12 juni disputerade Björn Bohman vid naturvetenskapliga institutionen på Högskolan i Kalmar med sin avhandling ”Identification, synthesis and structure-activity studies of semiochemicals”.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=11836&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Tue, 16 Jun 2009 08:10:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease11836</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Skogs och jordbruksvetenskap</category>
			<category>Miljö</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Hur känner molekyler igen varandra och andra?]]></title>
			<description><![CDATA[Molekylär igenkänning är central i många biologiska system. Celler i kroppen kommunicerar via signalsubstanser, exempelvis hormoner, som känns igen av mottagarstrukturer, receptorer, antingen på ytan av cellen eller i dess inre. Igenkänningen styrs av olika typer av interaktioner mellan molekylen och receptorn – typ och styrka hos interaktionen beror bland annat på omgivningens egenskaper. Många läkemedel verkar genom att förstärka eller försvaga interaktionen mellan signalsubstanser och receptorer.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=11624&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Tue, 19 May 2009 13:52:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease11624</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Medicin</category>
			<category>Farmaci</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Tre nya hedersdoktorer i Kalmar]]></title>
			<description><![CDATA[Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik vid Högskolan i Kalmar har den 
23 mars utsett 2009 års hedersdoktorer vid Högskolan i Kalmar. De tre hedersdoktorerna är professorerna David J. Craik, Queensland och Paul Edman, Lund, samt doktor Tomas Fex, Mölndal.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=11548&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Mon, 11 May 2009 10:41:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease11548</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Medicin</category>
			<category>Farmaci</category>
		</item>
		<item>
			<title><![CDATA[Matförgiftningens trojanska häst identifierad]]></title>
			<description><![CDATA[Bakterien som orsakar matförgiftning tar hjälp av en mellanvärd, ett slags trojansk häst, för att överleva. Det har Diana Axelsson Olsson kommit fram till i sin avhandling vid Högskolan i Kalmar. Hennes resultat styrker att vatten faktiskt skulle kunna vara en smittokälla. De ger också viktig hjälp på vägen mot att på ett mer effektivt sätt mäta halten matförgiftnings-bakterier i vatten. Diana Axelsson Jonsson disputerar i Kalmar den 8 maj.]]></description>
			<link>http://www.expertsvar.se/pressmeddelande?pressReleaseID=11515&amp;languageID=1</link>
			<pubDate>Tue, 05 May 2009 10:45:00 +0200</pubDate>
			
			<guid>PressRelease11515</guid>
			<dc:publisher><![CDATA[Högskolan i Kalmar,  från 2010 en del av Linnéuniversitetet]]></dc:publisher>
			<category>Naturvetenskap</category>
			<category>Farmaci</category>
		</item>
	</channel>
</rss> 